Hofors kommun
Väderprognos SMHI
SpeakIT
söndag 23 november 2014

Familjeenheten

Anmälan

Att göra en anmälan
Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk eller försummelse till socialtjänsten kan av många upplevas som väldigt svårt. Det är vanligt att man ställer sig frågor som; är det verkligen så allvarligt som jag tror, kanske jag skall vänta och se om det löser sig självt eller hur kommer föräldrarna att reagera om jag anmäler - kommer de att säga upp bekantskapen eller komma med hot osv.

Vi på socialtjänsten förstår att ingen vill göra en förhastad eller ogrundad anmälan - med allt var det innebär för barn, familjen och en själv - men är du orolig för att ett barn eller ungdom far illa, och är osäker på om du skall göra en anmälan eller inte, kan du alltid ringa och rådgöra med en socialsekreterare.

Du har som anmälare rätt att vara anonym, men då är det viktigt att du inte uppger ditt namn i telefon. Är de så att du i ditt arbete - t ex inom hälso- och sjukvård, skola, fritidsgård - kommer i kontakt med barn och ungdomar som kan tänkas behöva stöd eller skydd, har du anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) och då har du inte valet att vara anonym.

Vad händer vid en anmälan
När en anmälan kommer in till socialtjänsten, tar vi omgående reda på om det finns någon grund för detta. Ett första steg är att kontakta vårdnadshavare och barn för att göra en första bedömning. I vissa fall kan vi efter den första kontakten konstatera, att någon åtgärd inte kommer att behövas. Då görs inte någon utredning - och vare sig barnet eller föräldern kommer att registreras i socialtjänsten register. I andra fall kan vi komma fram till att vi måste utreda ärendet vidare och då inleder vi en formell utredning. Vid en anmälan är socialtjänsten skyldig att utreda barnets behov av stöd enl 11 kap 1 o 2 §§ SoL.

Hur går en utredning till
En utredning skall, så långt det är möjligt, ske i nära samarbete med vårdnadshavare och barn. Förutom samtal med vårdnadshavare och barn kan även andra i barnets omgivning kontaktas, t ex barnavårdscentral, förskola och skola. Ibland kan det även bli nödvändigt att ta kontakter mot vårdnadshavarnas och barnens vilja.

Syftet med utredningen är att inhämta uppgifter om barnets behov samt vilken förmåga vårdnadshavarna har att tillgodose dessa behov - enligt BBIC-modellen (Barns Behov I Centrum). Utredningen, som får ta högst 4 månader, avslutas med att socialtjänsten för en bedömning utifrån insamlat material och fattar beslut om eventuella insatser som kan komma ifråga.

Vad kan en utredning leda till
För det mesta brukar en utredning leda fram till att familjen själv hittar en lösning på sina problem. I andra fall gör vi på socialtjänsten en planering tillsammans med vårdnadshavare och barn, vilka stödinsatser som kan behövas. Om vi inte kan komma överens med föräldrar och/eller barn, kan vi besluta om att ansöka om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) hos Länsrätten. Detta sker endast i undantagsfall, när barnets situation är sådan att vi måste agera för att skydda det.

Sekretess
Vid en utredning tas inga kontakter utan att föräldrarna informeras. Alla uppgifter som kommer till socialtjänstens kännedom är sekretessbelagda. Detta regleras enligt 7 kap 4 § Sekretesslagen. Detta innebär att ingen utomstående har rätt att ta del av den information som har inkommit eller nedtecknats, utan godkännande av vårdnadshavare eller av barnets själv om det är 15 år.

Vänligast i Sverige
Hofors Kommun 813 81  HOFORS — Besöksadress: Granvägen 8 — Växel: 0290-290 00 — hofors.kommun@hofors.se