Förnyelsebara energikällor

Energi från förnyelsebara energikällor och energieffektivisering

Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omvandlas. Vi producerar inte energi utan vi omvandlar exempelvis vattnets lägesenergi i en damm till elektrisk energi och vi omvandlar kemsikt bunden energi i olja, bensin, ved etc. via förbränning till värme eller mekaniskt arbete i en motor.

Sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv har det avgörande betydelse om energin är förnyelsebar eller icke förnyelsebar. Solenergi biobränslen, vattenkraft och vindkraft är förnyelsebara energikällor. Lagrade energikällor (fossilt bränsle) som olja, kol, gas och uran är icke förnyelsebara energikällor. Detta innebär att elenergi kommer från förnyelsebar energi om den framställs i ett vattenkraftverk eller i biobränsleeldade kraftvärmeverk och från icke förnyelsebar energi om den framställs i kärnkraftverk eller kraftverk som drivs av olja eller kol.

Än så länge är den övervägande delen av den energi vi använder icke förnyelsebar, vilket innebär att den kommer att ta slut i en framtid, även om ingen kan säga exakt när detta kommer att ske. Vi förbrukar olja, kol, gas, uran m.m. i mycket snabbare takt än det nybildas. Genom att förbruka lagrade naturresurser, ex olja, i en betydligt snabbare takt än den nybildas kommer vi dels att göra slut på resurserna, dels tillföra ämnen i större mängd än vad naturen hinner ta hand om.

Naturen får inte tillföras olika ämnen i större mängd än den hinner ta hand om.

Ett av de ämnen det talas mest om är koldioxid. Koldioxid behövs för de gröna växternas fotosyntes och de gröna växterna är egentligen de enda som kan producera och bygga upp något nytt, som sedan används av andra ämnen i olika näringskedjor m.m. Tillför vi mera koldioxid än vad växterna kan ta hand om, får vi andra effekter såsom växthuseffekten, där koldioxid har en stor påverkan. Idag tillför vi atmosfären betydligt mera koldioxid än vad växterna kan ta hand om, vilket inte håller på sikt. Enligt forskarna krävs en minskning med 50-80% inom en tid av 50 år.

Vid all förbränning bildas koldioxid. Koldioxid som bildas vid förbränning av biobränslen bidrar inte till växthuseffekten. ( om det är balans mellan tillväxt och uttag ) Koldioxid som härrör från förbränning av fossila bränslen som olja och gas bidrar till växthuseffekten. Som ex kan nämnas, om en normalvilla som idag värms med olja istället värms med ex fjärrvärme minskar utsläpp av koldioxid med 8,3 ton/år.

Energieffektivisering är ett av de säkraste sätten att uppnå miljöförbättringar.

Energieffektivisering är åtgärder som på kort eller lång sikt minskar energikostnaderna. Med energieffektivisering menas åtgärder som förbättrar verkningsgrader på anläggningar, installationer och byggnader. Dessa åtgärder bör göras utan att komforten försämras och resulterar i en förbättrad ekonomi. Energieffektivisering handlar således inte om att genom energisparande minska komforten.

I dagsläget handlar debatten till stor del om hur vi ska ersätta olja och kärnkraft med andra energislag, en självklarhet som måste påpekas är, minskar vi behovet, blir följden att det är mindre mänger som ska ersättas.